torsdag 21 juli 2016

Golftankar

Jag har under den senaste tiden blivit frustrerad över att jag spelar för lite golf, för det är ju så att spelar jag inte kan jag inte blir bättre. Sen kommer man till tiden, jag lyckas inte finna tiden att komma ut och spela golf.

Handlar mycket om prioritering och nu när det varken är fotboll, innebandy eller annan kvällsaktivitet så har jag verkligen tid men kommer inte iväg.

Jag vill verkligen ge det här en chans, men känner också även att jag måste börja i rätt ände. Min kropp känns inte helt OK för tillfället, jag saknar muskler för att orka och kunna utföra en bra runda ett par gånger i veckan. Samtidigt tar jag mig inte till gymmet eller ut och springa, så känns lite som en ond cirkel som bara slutar med att jag sitter i soffan och tänker att nu skulle man varit på golfbanan.

Jag vill bli bra på golf, vill bli utmanande i scratchtävling bra men jag börjar tveka på att jag verkligen vill det eller om det är något jag bara säger för jag ger inte mig själv de rätta förutsättningarna att kunna bli så bra.

Jag ska upp till Klövsjö i September på träningshelg och jag hoppas att det verkligen kan bli startskotten för min satsning, tills dess ska jag underhålla det jag har och försöka få in en bra bollträff.

Det som ofta blir när jag spelar golf är att man får så bråttom att man vill "få det överstökat" så det blir en stress nästan innan man gått ut, jag tycker om att att ta god tid på mig när jag ska spela golf helst hinna med en lunch innan och sedan en öl eller kaffe efter för att slappna av. Den här hetsen som kan bli sista hålen för att man vill åka hem förstår jag mig inte på.

Ikväll ska jag ut på rangen och ta en vända på korthålen, ska stoppa undan telefonen så det inte blir ett stressmoment utan verkligen vara där i lugn och ro så jag kan fokusera på det jag är där för.

Nu ska jag utmana mig själv! Varje dag ska jag göra något för golfen och min fysiska hälsa, om det så är att göra 30 squats eller en promenad så ska jag ta tag i det här.

Allt kommer att dokumenteras här!

På återseende
Stefan